Semesterlagen reglerar villkoren för semester i svenska företag och gäller alla företag, oavsett bransch och storlek. På företag som är anslutna till kollektivavtal kan man på vissa punkter avvika från lagen, men den ligger alltid till grund för bestämmelserna. Här går vi igenom vad semesterlagen säger.
Semesterlagen finns till för att ge anställda en lagstadgad rätt till vila. Den reglerar tre förmåner, nämligen den anställdes rätt till:
Här går vi igenom vad de tre delarna innebär.
Semesterledighet
Lagen säger att alla anställda som börjat på företaget innan 31 augusti samma år har rätt till 25 dagars ledighet under ett semesterår. För de som börjat 1 september eller senare gäller 5 dagars semester. Lagen säger också att anställda ska få möjligheten till 4 veckors sammanhängande semesterledighet under huvudperioden, som är från juni till och med augusti. Via kollektivavtal eller andra överenskommelser kan den anställde ha rätt till fler dagar, exempelvis 28, 30 eller 35 dagar, men man kan aldrig avtala om färre dagar än de som lagen anger.
Med 25 dagar menas detsamma som 5 veckors ledighet och räknat i bruttodagar. För anställda som jobbar färre än 5 dagar per vecka enligt sitt ordinarie schema, intermittent deltid, får man räkna ned antalet dagar: En som exempelvis jobbar en dag per vecka har alltså inte rätt till 25 veckors ledighet. För intermittent anställda får man omvandla dagarna till nettodagar enligt följande:
1 dag/vecka = 1 / 5 * 25 = 5 dagar
2 dagar/vecka = 10 dagar
3 dagar/vecka = 15 dagar
4 dagar/vecka = 20 dagar
Alla heltidsanställda har alltså normalt sett rätt till 25 dagars semester, men hur många av dessa som är betalda beror på hur mycket man har jobbat, eller rättare sagt hur mycket man har tjänat in. I semesterlagen pratar man nämligen om intjänandeår och semesterår: Intjänandeåret är året du tjänar, eller jobbar, in semestern och semesteråret är året du tar ut semestern. Intjänandeåret löper från 1 april till 31 mars år 1, och semesteråret under samma period år 2. Jobbar du under hela intjänandeperioden, utan frånvaro som inte är semesterlönegrundande, kommer du med andra ord ha 25 betalda dagar att ta ut under semesteråret. Via kollektivavtal eller andra överenskommelser kan man avvika från denna regel och ha sammanfallande semester- och intjänandeår, ofta räknat efter kalenderåret. Då behöver man inte tjäna in de betalda semesterdagarna i förväg, utan gör det löpande under samma semesterår som ledigheten tas ut.
Såhär räknar du ut hur många betalda semesterdagar du har rätt till:
Antal anställningsdagar / 365 * semesterrätten
Om du har varit anställd under hela intjänandeperioden (och inte haft någon frånvaro som inte är semesterlönegrundande) och har rätt till 25 dagars semester blir det: 365 / 365 * 25 = 25.
Om du istället började 31 juli blir det: 243 / 365 * 25 = 16,6, som avrundas upp till 17 dagar.
Semesterlön
Enligt semesterlagen finns det två regler att välja mellan när man beräknar semesterlönen.
Sammalöneregeln
För anställda med fast lön används normalt sammalöneregeln, som går ut på att den anställde ska behålla sin vanliga lön och utöver det få ett tillägg på 0,43% av månadslönen per semesterdag. I många kollektivavtal har procentsatsen för semestertillägget höjts till 0,8%, men lagen säger 0,43% och man kan inte avtala om en lägre ersättning.
För någon med en månadslön på 30 000 kronor som tar ut 10 semesterdagar en månad, och inte har några andra avvikelser, blir bruttolönen:
30 000 * 0,43% = 129 kronor per dag i semestertillägg. 30 000 + (129 * 10) = 31 290 kronor.
Om den anställde har rörliga lönedelar (exempelvis provision) ska dessa delar beräknas på 12% istället. Beräkningen gör man på sammanlagda rörliga lönedelar som betalats ut under året.
Procentregeln
För anställda med timlön eller rörlig lön som uppgår till minst 10% av den anställdes sammanlagda lön under semesteråret ska semesterlönen beräknas enligt procentregeln. Det gäller också bland annat för anställda som har ändrat sysselsättningsgrad under året. Lagen säger att semesterlönen ska vara 12% av intjänandeårets löneunderlag. Är du ansluten till ett kollektivavtal kan procentsatsen vara högre.
För en anställd som tjänat 100 000 kronor under intjänandeåret räknas semesterlönen ut såhär:
12% * 100 000 = 12 000 kronor.
De 12 000 kronorna ska fördelas på det antal betalda semesterdagar som den anställde har rätt till. Så om den anställde har tjänat in 10 semesterdagar kommer hen få 1200 kronor (12 000/10 dagar) per betald semesterdag.
Semesterersättning
När en anställd slutar har hen rätt till att, istället för semesterlön, få semesterersättning för den semester som den anställde har tjänat in men inte tagit ut.
Semesterersättningen gäller för:
– Återstående semesterdagar för innevarande år
– Sparade semesterdagar från tidigare år
– Semesterdagar som har tjänats in under innevarande år
Semesterersättningen för alla dessa dagar ska räknas enligt samma regler som för semesterlönen under anställningen. Pengarna ska betalas ut till den anställde så snart som möjligt, och senast månaden efter att hen har slutat.
Vanliga frågor och svar om semester
Hur många semesterdagar har man rätt till?
Som anställd har man rätt till 25 dagars semesterledighet per år, eller 5 dagar per år om man anställs 1/9 eller senare samma år som semestern. Om du inte har tjänat in 25 dagars betald semester har du rätt att ta obetald semester för de dagar du inte tjänat in.
Kan jag ta semester en halv dag? Typ om jag upptäcker att det plötsligt blir fint väder?
“Semesterledighet avser hela dagar” står det i Semesterlag §3 a. Vissa kollektivavtal kan dock innehålla andra regler för hur semester ska beräknas.
Måste jag ta ut alla mina semesterdagar varje år eller kan jag spara dagar?
20 dagar per år måste tas ut enligt semesterlagen, men alla dagar utöver 20 får sparas. De sparade dagarna kan sparas i upp till fem år innan de måste tas ut. Det förekommer dock att arbetsgivare låter personalen spara fler dagar och under längre tid än fem år. Har du inte tjänat in fler än 20 dagar kan du inte spara några dagar.
Notera att kravet på att ta ut 20 semesterdagar per semesterår endast gäller betalda dagar.
Jag tycker att det är roligare att jobba än att vara ledig. Får man byta semestern mot lön?
Där säger lagen nej: Semestern är till för att vila och kan inte bytas mot lön (eller något annat). Det är arbetsgivarens skyldighet att se till så att alla anställda tar ut sin ledighet under semesteråret. Har du fler än 25 semesterdagar avtalat kan du få ut de dagar som överstiger 25 som lön om arbetsgivaren går med på det.
När har man rätt att ta ut semester?
Enligt lag har du rätt att ta ut 20 dagars sammanhängande semester från juni till och med augusti. Har ni kollektivavtal kan det finnas andra riktlinjer angående perioden i det.
Kan jag räkna ut själv hur många semesterdagar jag har tjänat in?
Javisst! Det kan du göra med följande formel:
Antal anställningsdagar under intjänandeåret / 365 * Din semesterrätt = Intjänade semesterdagar.
I texten ovanför finns ett uträkningsexempel.
Vad innebär obetald semester?
Obetald semester betyder att du får ledigt, men att din arbetsgivare för ett löneavdrag för de dagar du är borta. Avdraget är vanligen 4,6%, men kan beräknas på annat sätt i kollektivavtal.
Vad innebär förskottssemester?
Om du inte har hunnit tjäna in betald semester än kan du få något som kallas förskottssemester. Det regleras inte lagen, men kan erbjudas av arbetsgivaren. Det innebär att du får ordinarie lön under semestern (utan semestertillägg), men att det uppstår en skuld till arbetsgivaren med motsvarande summa som skulle dragits per dag om du istället tagit obetald semester. Denna skuld skrivs av 5 år efter att du börjat din anställning, eller om du sägs upp på grund av arbetsbrist, sjukdom eller om din arbetsgivare grovt åsidosatt sina skyldigheter gentemot dig.
Vad händer om jag blir sjuk under min semestern?
Under semestern gäller samma regler om sjukdom och om vård av barn. Blir du sjuk ska du anmäla det så fort som möjligt till din arbetsgivare för att avbryta semestern och istället få karensdag och sjuklön. De semesterdagar som byts mot sjukdomsdagar sparas och får tas ut vid ett annat tillfälle.
Blir jag utan semester om jag har varit föräldraledig under intjänandeåret?
Nej, åtminstone inte helt och hållet. När du är föräldraledig är 120 dagars föräldraledighet per barn semesterlönegrundande för sammanboende, och 180 dagar för ensamstående. Har 25 dagars semesterrätt och har varit föräldraledig hela intjänandeåret tjänar du ändå, enligt formeln ovan, in:
120 / 365 * 25 = 8,2, vilket avrundas upp till 9 dagar, ELLER
180 / 365 * 25 = 12,3, vilket avrundas upp till 13 dagar
Om jag har varit sjukskriven då, vad händer med semestern då?
Här är det lite samma som vid föräldraledighet: Har du varit sjuk har du också rätt till semester. Upp till 180 dagars sjukfrånvaro under intjänandeåret är semesterlönegrundande, vilket ger 13 dagars intjänad semester vid 25 dagars semesterrätt (se uträkning ovan). Sedan 2010 gäller också att man har rätt till 180 dagars semestergrundande frånvaro under det år man insjuknar samt 180 dagar under nästkommande år. Fortsätter sjukskrivningen även efter det räknas dagarna inte längre som semestergrundande.
Om jag är deltidssjukskriven och vill ta semester, måste sjukskrivningen avbrytas då?
Nej, det behöver den inte. Enda gången man kan få semesterledigt och vara sjukskriven på samma gång är just om personen i fråga är deltidssjukskriven. Semester tas för den del som personen normalt skulle arbetat och deltidssjukskrivningen fortsätter som vanligt. Och precis som alltid med semester räknar man hela dagar: Om personen i fråga exempelvis är sjukskriven 4 timmar om dagen och schemalagd 4 timmar om dagen kan man alltså inte räkna det som en halv dags semester, eftersom semester enligt lag endast räknas i hela dagar.
Jag har slutat mitt jobb. När får jag ut min semesterersättning?
Din arbetsgivare ska betala ut den så snart som möjligt, och senast månaden efter att du har slutat din anställning.
Tveka inte att kontakta oss om ni behöver hjälp eller rådgivning.
